2 veckor!
Om två veckor är jag nog otroligt nervös just nu, för då är jag snart påväg till Arlanda för att möta upp alla andra som också ska åka till Spanien i period 2. Men nu är det inte långt kvar. Vad ska man packa med sig? Vad ska jag inte ha med mig? Hur varmt/kallt är det? Vad behöver jag? Jag är nog världens sämsta ”packare”, får alltid med mig fel saker eller för mycket, eller för lite. Aldrig bra och lagom.
plugga hela natten lång!
Ja, för idag sitter jag bokstavligt talat uppe hela natten med skolarbete. Jag måste bli klar och jag är urdålig på att börja på det i tid. Så vid 9 tiden brukar jag lyckas komma igång. Även fast jag har haft hela helgen på mig och suttit med det, så kommer jag verkligen…
ingenstans.
Historia, Religion, Samhälle… Härliga tider! Nej nu måste jag återgå till vad jag ska göra. Godnatt! (Om det nu blir någon sömn… Vi får väl se)
Jag är rädd,
Rädd för verkligenheten. Livet efter skolan och studenten, när man ska ut i det riktiga livet. Då vuxenlivet drar igång på allvar. Hur ska lilla jag klara mig där? Lämna tryggheten i skolan, säkerheten som man har. Där man vet vad man förväntas göra, förväntas kunna. Man ska ut i arbetslivet, flytta hemifrån (fast jag har redan provat på det) och leva med sina egna pengar och planera sitt liv. Jag vill kunna sitta och göra ingenting på dagarna, inte behöva tänka på morgondagen och kolla på fotboll hela kvällen tills natten tränger sig på.
Nu ska man behöva ta ansvar för sig själv, hitta jobb och börja leva sitt liv på allvar. Inte kunna gömma sig hemma och bara strunta i allt. Hur gör man?!
Jag funderar kanske för mycket, men jag vill ha kvar den tryggheten jag har. Men, var kommer man då i livet? Samtidigt som jag gillar utmaningar, nya saker, så tvivlar jag väl för mycket på min förmåga och på mig själv. Självkänsla, ge mig lite sånt… tack.
Dagen börjar närma sig…
Nu är det snart dags. Snart dags att åka hem igen, det är ungefär det sista jag vill. Varför är livet så orättvist egentligen? Kan jag inte bara få som jag vill och bo här. Fast hade jag gjort det, hade jag väl inte velat det antar jag. Man är väl aldrig nöjd…
Börjar bli depp nu. Jag vill inte, jag vill inte, vill inte. Jag vill stanna här.
Fan vad livet är orättvist! Jag hatar det.
Stockholm
Jag känner redan nu att jag vill inte åka hem, blir helt deppig när jag tänker på att jag ska göra det snart. Okej inte förän måndag kväll, men tiden går snabbare här uppe och jag njuter av varje sekund! Älskar Stockholm.
Igår åkte jag och Sanna ut till Djurgården med Djurgårdsfärjan, gick där en sväng och där var det riktig höst. Löven hade börjat falla och det var gula och röda löv. Vackert! Sen på kvällen åkte vi hem till Janne igen och Sanna åkte vidare till sin syster.
Janne köpte Sushi, men jag vågade inte köpa jag med så jag smakade av honom. Det var förvånandsvärt gott! Trodde jag aldrig. Men nu vet jag det, så nu har jag ätit det och är en ”erfarenhet” starkare. Haha!
Derbyt behöver vi inte prata för mycket om. Underbar stämning innan match, härliga personer och bra första halvlek. Andra halvlek tappade av sig lite och tyvärr kunde aik kvittera på övertid pga dåligt försvarspel. Sånt händer, men vi kvitterade sent i förra derbyt på övertid (har jag för mig) så det jämnar väl ut sig…
Nu måste jag plugga (!), hemska tanke. Men lite duktig får man vara. Sen ska jag ut och njuta av Stockholm! Puss
Biblioteket
Jag ska snart ge mig iväg till biblioteket och sätta mig och plugga lite. Jag får inte tillräckligt med ro hemma och jag måste verkligen ta tag i det nu, så min tanke var att bibliotek är tysta och lugna men ändå inte knäpptyst. Fungerar för mig! Eller ja, vi får väl se…
Imorgon åker jag till Stockholm, stannar där tills måndag kväll. Ska först ha 2 lektioner i skolan sen åker jag och Sanna upp. Där vi ska kolla på derby, Djurgården – Aik på Onsdag kväll. Jag är laddad till tusen. Men ändå mest nervös. Nej, nu ska jag sätta mig på cykeln och komma iväg. Med Paolo Nutini (i öronen) så funkar det fint!
Direktlänk Kommentarer inaktiverade för Biblioteket
Stress…
Så många tankar som hela tiden flyger fram och tillbaka i huvudet. Hinner inte ens tänka färdigt på en sak förän nästa ploppar upp. Det gör mig galen. Känns inte som om jag har någon tid. Jag borde och har egentligen lika mycket tid som alla andra, men för mig finns den bara inte. Den går för snabbt. Jag måste ta tag i det här. Nu. Vänta, stanna, stopp!
080920
Jag blev genast jätte trött, helt slut i armar och ben orkar knappt lyfta fingrarna för att skriva. För den delen orkar jag inte tänka på vad jag skriver utan mina fingrar leka av sig lite… Därför blir texten också som den blir. Godnatt!
Och förresten så saknar jag faktiskt Cilla.
DIFmalin 